-Internationella pizzadagen
Pizzan kommer ursprungligen från Italien och har funnits i Sverige sen slutet av 1940-talet. Dock fick den inte sitt genomslag förrän i slutet av 1960-talet då den gjordes populär på krögaren Bengt Wedholms restaurang Östergök som serverade pizzor som en del av sin meny.
 

Det sägs att vi äter dubbelt så mycket pizza än en vanlig söndag på dagen efter nyårsafton.

-Nyårsdagen
I bondesamhället fanns uppfattningen att allt man gjorde på nyårsdagen kunde återverka på det kommande året. Det betydde exempelvis otur att göra av med pengar denna dag. Om den första besökaren var en kvinna, så var detta otursamt. Det var också en dag för visiter i högreståndsmiljöer.

-Nyårsafton
Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet eller, som det också kallades, julblotet. Exakt när på året detta hölls är man i våra dagar oense om.

Mycket av det dåtida firandet kom att integreras i det kristna julfirandet, när Sverige hade blivit ett kristet land. Själva ordet "jul" är förkristet och antas ha samma ursprung som ordet hjul, för att man firade årets rytm och återkomsten av Sols vagn Alfrödull.

Det var redan då sed att avge nyårslöfte. Detta kunde ske på två sätt. Det ena var att tömma bragebägare, det andra var att svära vid en galts borst.

De kristna kyrkorna firade nyår på varierande tider, ofta på juldagen den 25 december eller på Jungfru Marie bebådelsedag, i Bysans och Ryssland 1 september. Nyårsdagen firades med allvarlig botpredikan, som protest mot de hedniska utsvävningarna på denna dag. 25 mars firades som svensk nyårsdag ända fram till 1500-talet.

Efter julfestens uppkomst på 500-talet blev 1 januari helt naturligt denna fests "åttondedag" samt firades till minne av Jesu omskärelse och namngivning, med användande av Luk. 2:21 som text. Denna är också den svenska kyrkans gamla evangelietext för nyårsdagen. Av de nya högmässotexterna för denna dag tar den 2:a årgången särskild hänsyn till årsskiftets betydelse. Det var först under högmedeltiden som 1 januari åter slog igenom som nyårsdag, dock inte överallt ens i Västeuropa. Senare fixerades dock nyårsdagen i och med införandet av den gregorianska kalendern.

En del gamla kalendarier kallar 1 januari omskärelsefest, eftersom kyrkan på den dagen firade minnet av Jesu omskärelse och namngivning.

-Statisternas dag
Statistföreningen som bildades 29 december 2004 har beslutat att införa Statisternas dag 29 december.
Statisternas dag kommer att ge lite PR de kommande åren. Svenska folket kommer på den dagen påminnas om att vi är en stor del i filmen och utan statister ingen film.

-Värnlösa barns dag
Idag är det Värnlösa barns dag – eller ”Menlösa (dvs. oskyldiga) barns dag”, som det hette till år 2000. Uttrycket syftar på en av de mest kända massakrerna i Bibeln, det barnamord som kung Herodes lär ha anstiftat i Betlehem sedan han, enligt Matteusevangeliet, fått höra av stjärntydare (”de tre vise männen”) att en blivande judakung hade fötts. Herodes syfte skall ha varit rädsla för att barnet skulle detronisera hans egen dynasti. För säkerhets skull dödade han alla gossebarn upp till två års ålder i och kring Betlehem.

Källkritiskt sett är uppgiften om barnamorden i Betlehem svag. Men i vår kultur har händelsen spelat stor roll. De mördade barnen började i slutet av 300-talet firas den 28 december, och i det kristnade Sverige hade Menlösa barns dag status av helgdag ända till 1772.

-Nationella regifting-dagen
Är du en av de som idag vaknade och var lite missnöjd med din julkapp? Kanske fick du något du redan har eller något som du inte egentligen behöver? Vill du att din julklapp ska ge ett mervärde? Känner du kanske att julsagans Karl-Bertil Jonssons budskap och vision om en bättre distribution av gåvor och överflöd är något du vill bidra till att förverkliga? I år erbjuder organisationen WaterAid Sverige ett smidigt sätt att sälja din julklapp vidare, att ”regifta”, och i och med det bidra till att förse människor i katastrofens Pakistan med tillgång till rent vatten och sanitet.

http://www.wateraid.org/se# 

Regifting innebär egentligen att man ger bort oönskade presenter till andra i sin närhet, men WaterAid har valt att bredda begreppet och praktiken lite. När du deltar i “Regifting For WaterAid” säljer du din oönskade gåva och väljer sedan att förtjänsten av försäljningen ska gå till WaterAids arbete i det katastrofdrabbade Pakistan. Samarbetspartner i den webb-baserade försäljningen är Traidy, som är en sorts välgörenhetsversion av Blocket.

Det krävs endast 200 kr med WaterAids arbetsmetoder för att varaktigt förse en person med rent vatten och sanitet.

-Annandag jul
Efter julens festligheter bryter Annandagen av med minnet av den förste martyren, den helige Stefanos som offrade allt för sin tro, till och med sitt liv.
Heter också i den Svenska kyrkans evangeliebok från 2003 Den helige Stefanos dag och har rubriken Martyrerna och den mest välkända texten är den text ur Apostlagärningarna, där Sankt Stefan stenades till döds för sin tro på Jesus.

 
Sankt Stefan.

-Juldagen
Juldagen är en av de verkligt stora högtidsdagarna, för många den allra största, inom kristenheten då man firar Jesus födelse. Enligt de flesta kristna samfund infaller juldagen den 25 december, enligt ortodox kristen tradition, den 7 januari.

I de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest, men till exempel i Finland och Sverige är de viktigaste traditionerna kopplade till julafton. I Sverige har juldagen fått en viktigare roll genom att man i många splittrade familjer då besöker den släktgren som inte deltar i julaftonens firande. En högtidlig mässa firas natten mellan julafton och juldagen. Många går till kyrkan på julottan

http://www.brobyggarna.org/585.jesufodelse.html